The botten is nådd
Kategori: Allmänt
Har inte skrivit i min blogg på länge, kanske beror på att allt i mitt liv bara är bajs just nu. Tror fan aldrig jag har varit med om något liknande i hela mitt liv. Allt rasar, allt går åt helvete, folk beter sig som svin. Jag har pist off Gud men jag vet inte vad jag har gjort för att få honom så här arg..
Jag är så otroligt less, inget, INGET! går min väg. Allt går åt pipsvängen. Bilen gick sönder, kom inte in på skolan, hatar mitt jobb etc, etc, och etc.
Den enda lilla ljusstrålen i mitt liv är fröken Sandra Degerbjörk. Utan dig min vän hade jag inte klarat så mycket som jag gör. Jag hoppas du vet att du är älskad <3
Nu sitter jag på jobbet, än en gång. Men det sköna är att det är sista dagen i december som jag jobbar här. Underjävlabart.
Slipper man ha ångest över att jobba här i några dagar iaf. Om inte tjatet kommer att jag måste jobba, jobba, jobba. Jävla anus..ursäkta om jag är otroligt negativ men det är så mitt liv är just nu. Känner fan inte ens igen mig själv. Jag som alltid se det positiva i det negativa. Men det är klart, det kan bli lite svårt när det inte finns något positivt i det negativa. För direkt något negativt har hänt, och man har precis repat sig (om ens det), så kommer nästa smäll.
Idag kom det en smäll, och just nu sitter jag bara och väntar att nästa smäll ska komma.
Jag känner mig så jävla tom. Som att allt jag gör aldrig är bra nog. Jag har inget privatliv heller för den delen.
Hatar känslan att vara tom inombords. och det värsta är att man inte kan göra något åt det. Inget!
Tiden får väl bara rinna ut. Men som sandra sa: Efter regn kommer solsken.
Jag undrar bara när det ska sluta regna, för just nu så känns det som att regnet aldrig kommer sluta slå i backen..
Hoppet är det sista som överger en, men när hoppet försvinner, vad finns då kvar?
Inget..
